Varför ska smärta finnas?

Gör smärta oss till bättre människor? Gör smärtan oss starkare?

Några rader skrivna från mitt inre rakt upp och ned:

”Under åren så har mina tankar och känslor forstat fram som en flod rinner ned för ett vattenfall, som tårar rinner ned för kinder, som slagregn piskar mot fönstren. 

Jag vet inte vilken del i kroppen som har lämnats oberörd, jag tror inte det finns någon. Varken inombords eller utvändigt. Det har virvlat i varenda cell. Det har flödat genom varje muskel i min kropp. Inte ens i sömnen har jag lämnats oberörd.

Smärta kan etsa sig in i medvetandet så djupt att varje andetag känns som ett vulkanutbrott där det inre fullkomligt exploderar. Diffusa känslor kittlar hela kroppen och gör andningen tung. 

Inombords kan kraften variera från att inte orka något överhuvudtaget – till att rymma så mycket kraft att det känns som det inte finns några begränsningar. Där också den starkaste urkraft som går att uppbringa kan utmynna i det smärtsammaste vrål som någonsin lämnat strupen.

Känslan av att bara få ut allt – frigöra själen från all smärta. Få in nytt syre för att fortsätta härda ut smärtan – tills du ser och befriar mig.”

Please follow and like us:
0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>