Upp och ned.

Jag vill och kan så enormt mycket men jag orkar dels inte och förmår mig inte. Hamnar liggandes på soffan hela tiden istället. Känner mig delvis gungig och svag med. Tror det är allt i min situation som framkallar detta även om kroppen är fysiskt nedsatt med.

Det känns som mina organ är totalt slut. Går inte att beskriva känslan. Jag är verkligen en person som tål extremt men är så slut så slut och det känns djupt inifrån min kropp. Som att något är på väg att brista/kollapsa. På riktigt. Jag är ju en person som alltid kan tyckas att ha haft mer ork än flera personer tillsammans.

Ärligt jag vet inte vad jag ska göra. Jag får ingen stöd från vården  utan försöker rehabilitera mig själv så mycket jag bara kan.

Känns snart som jag bara kommer att bli liggande för kroppen inte orkar. Jag försöker pressa mig till bättre hälsa så mycket det bara går.

Det känns ungefär lika svårt som hur man pressar man fram vatten ur en totalt tom plasthink och målet är ändå att den ska alstra så mycket vatten att den rinner över. Känns ungefär som en lika svår utmaning för mig men jag ska, men är så slut. Totalt utvattnade organ. Känns som jag skulle behöva kroka mig fast i en vajer som släpade mig runt fast för att orka stå upp ens emellanåt. Lägger mig bara. Ligga och andas för att kroppen inte klarar att producera den energi som krävs.

Det är så tråkigt för rent tankemässigt har jag sån enorm lust. Kan i tankarna se saker jag vill göra steg för steg hur man utför allt och vad resultatet kunde bli. Längtar så efter att bli 100% pigg med ork igen. Orkar liksom inte. Det är så grymt handikappande.

Känns som att jag behöver personliga assistenter som gör allt jag egentligen vill. Att få göra det jag vill skulle ge en sån enorm tillfredsställelse inombords.

Är det så här man ska må för att system i Sverige inte fungerar? Är detta livskvalité?

Fortsätter vår mödosamma väg som förhoppningsvis kan leda tillbaks till ett liv. Vi, hela familjen behöver få stöd och en upprättelse.

Jag kämpar med att försöka äta ordentligt och lyckas delvis, försöker sova bättre (nu i en vecka har jag lyckats sova på nätterna) Vi har precis vunnit budgivningen på en lägenhet som vi köper för att kunna återhämta oss mer och turas om att bo i, dels själv och dels med dottern, dels tillsammans och varva det med att bo på gården. Vi måste dels få byta miljö, få distans, återhämtning, jag behöver komma ut mer socialt, egentid och fly lite för att återhämta kraft för att orka göra saker. Helt enkelt bryta mönster.

Ska sånt här behövas? Ska människor utsättas så här och behöva ta ansvar för det staten och dess försäkringsbolag orsakat?  Alltihopa har kostat oss massor.

Please follow and like us:
0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>