Organisera och genomlysa systemfel.

Jag funderar mycket på samhället och på vill börja inventera olika systemfel. Samla statistik inom olika problemområden för att på sådant sätt kunna påverka förändringar och göra något åt nu rådande (och extremt skrämmande) förhållanden som ökar lavinartat.

Please follow and like us:
0

Utsliten och ledsen.

Känner mig ledsen och utsliten och har hur mycket som helst som måste göras pga av den situation vi blivit satt i. Hur länge orkar man? Försöker/försökt bita ihop men tårarna sprutar och blodsmak i munnen när man påminns om all bedrövelse vi fått utstå pga korruptionen i samhället. Lack på allt nu. Det måste få ett slut på vår situation.

Det känns som att Sverige just nu luktar mer illa än någonsin.

Please follow and like us:
0

Klar!

I natt blev jag klar med nya sammanställningen till finansinspektionen. Nu är det bara att avvakta. I mitten av december så redovisar finansinspektionen. Bara mitt material är 98 sidor sammanställning, ca 2500 sidor dokument och ca 45 ljudfiler.  Sen har många andra människor skickat in med. Nu ska vi ha ändring i Sverige gällande försäkringsbolag, vårdskador och andra försäkringar. Dags för ett upprop där vi sätter ned foten nu och minskar fulspel, vänskapskorruption med mera hos försäkringsbolagen och andra aktörer som de har samarbete med.

Please follow and like us:
0

Kämpar för att överleva.

Jag vet att jag är naiv och drömmer men man måste få drömma med. Tänk om jag blev rik. Vet ni vad jag skulle drömma om då? Förmodligen är det inte ens möjligt men alla måste får ha en dröm även om den aldrig uppfylls. Drömmen håller oss många gånger vid liv. ❤

Jag hoppas såklart på upprättelse i mitt fall. När ni ser mig reagera på olika sätt så är det för att jag känner mig så ofattbart sviken när jag är i sån nöd. Kroppen reagerar på olika sätt. Det är min reaktion istället för att jag dör. ❤

Vi är bara människor och jag med. Ja, jag lider verkligen i min situation. Det finns ingen tvekan. Skulle bara vilja att nån tog hand om mig och gjorde allt bra. Tankarna mal ständigt på detta och jag hoppas varje dag och varje vaken minut. Det är så mitt liv existerar.

Tror det är svårt att förstå hur djup min kris är. Jag är helt enkelt fruktansvärt deprimerad på grund av min situation, trots att jag försöker rycka upp mig och utåt sett kan det se annorlunda ut, men det är bara en fasad. Ren överlevnadsinstinkt.

Egentligen är min depression kanske djupare än tidigare på grund av passitiviteten gällande upprättelse. Det är så fruktansvärt skrämmande. Allt är som i en dvala. Tårarna sprutar i mängder. Jag förstår inte och kommer ALDRIG att förstå det jag utsätts för. 😢😢 ❤❤❤

Jag drömmer om att bli så rik att jag kan skänka gården jag bor på till en stiftelse som tar emot ensamma människor eller de som har det svårt och behöver hjälp på olika sätt. Kanske människor som helt enkelt råkat illa ut.

Alla de man kan läsa om i tidningar, på nätet och så vidare och erbjuda dom avlastning, rehablitering, mänsklig värme, gemenskap, förståelse, kramar, god mat, lyfta av ryggsäcken helt enkelt. Aldrig låta någon lida.

Förmodar att detta inte är möjligt men det är vad mitt hjärta säger och skulle vilja. Ta hand om människor helt enkelt. Precis som jag själv hade behövt. Överrösa dom med all kärlek och omsorg som finns.

Se till att de verkligen kände sig sedda, värdefulla och störtades i ur och skur. Skapa en idyll. Nån som bara lade handen på axeln och sa: det blir bra. Jag/vi hjälper dig. Det är min högsta önskan just nu. Allt allt ska bli bra, ingen ska behöva lida. Jag förstår inte världen som den är nu. 😢❤ ❤ ❤

Please follow and like us:
0

Så ledsen, så ledsen bara.

Försöker rycka upp mig men det är vansinnigt tungt. Utåt så har jag fått kommentarer om att jag verkar må bättre. Ja, för en dag eller så emellanåt – men i verkligheten så sprutar tårarna över mina kinder i långa perioder. Just nu har det varit så några dagar. Sömnen är urkass just nu och varit sista veckan. Det värker ända in i skelettet. Känner igen det sedan tidigare. Hela kroppen känns mörbultad.

Har totalt vänt på dygnet igen. Hoppas denna motbacke börjar vända snart igen. Det är som ett vakum och gäller bara att härda ut såna här dagar.

Så här kämpar jag mig fram bit för bit medan jag försöker bygga upp mig själv igen. Om jag ändå kunde få stöd men det finns ingenting.  Det är enbart min inre styrka som hjälper mig just nu. Jag behöver kramas rent fysiskt. Bara få slappna av. Masseras till ett lugn. Känna mig sedd och omfamnad.

Lyckas få tillbaks gnistan för ett tag men allt finns ändå där bakom. Jag känner mig egentligen lika slut som en elitidrottare som just gett sitt extrema allt, där varje del av precision speglas av den mentala styrkan.

Det är jäkligt smärtsamt så mycket kan jag säga utan att överdriva. Kände igen mig i delar av hur den lilla tjej (Jasmine) på 13 år från Gävle som tog livet måste ha känt när hon lämnades ensam.

Man få inte göra så här mot människor helt enkelt. ❤ Ingen som sitter där och styr kommer någonsin att kunna förstå den smärta vi bär på. Det är en fruktansvärd smärta som är direkt plågsam.

Även om jag är mentalt stark så har jag massor av känslor. De fattar inte hur illa de gör oss ända in i vår djupaste själ. Alla ska ha rätt till ett värde.

Jag vet inte vad detta samhälle är på väg. Det är så ofattbart skrämmande.

Försöker distrahera mig med positiva saker men känns emellanåt helt omöjligt. Men ska fortsätta kämpa.

Tillsammans måste vi kunna börja förändra Sverige. Visa att det goda kan besegra det onda. ❤
Jag vet vem jag är, vad jag har upplevt och upplever. Jag vet vad jag kan göra för andra människor som känner samma känsla. Jag är inte ensam men känner mig oändligt ensam. Om nån bara kunde ta hand om mig för ett tag. Stötta mig, krama mig, låta mig fyllas med ny energi.

Jag ska försöka göra vad jag kan för att nå ut till andra i samma situation och göra skillnad för dom. Mitt hjärta brinner av längtan att få krama alla, ge styrka och stötta – precis de bitar som jag just nu behöver. Att nån visar att jag är värdefull. Vill att nån skämmer bort mig för en stund.

Jag vill ha det till mitt livs uppgift att sprida förståelse och kärlek. Jag behöver bara få kraft under vingarna. Finna dessa människor som förser mig med det. ❤

Tacksam om de som känner att de vill stötta sluter upp. ❤

Ska försöka komma ut lite för att distrahera mina känslor för att fortsätta bygga upp mig tills nästa period av kris kommer. Sakta bygga min styrka åter bit för bit. Men behöver mänsklig och äkta välvillig värme.

När jag är starkare, så vet jag att jag kommer att tillföra så mycket för andra människor. Föra förbättringar i samhället framåt. Idag inte är greppbart vad jag skulle kunna åstadkomma med rätt krafter och stöttning bakom mig. Jag har fått sån enorm kunskap som inte går att läsa sig till. Sån kunskap man bara får om man överlever något sånt här. ❤

Jag måste bara få människor att stötta mig och inse vilka kraftfulla resurser som jag förfogar över.

Starkare styrka än den som jag har byggt upp av min egna förmåga –  i denna extrema situation, tror jag inte det går att frambringa. Jag kommer igen, det finns inga alternativ än det eller att dö – och jag vill leva – jag älskar livet och har så extremt mycket att uträtta!! ❤

Många varma kramar!! ❤

(Medan tårarna sprutar och rullar över mina kinder mitt i natten)

Please follow and like us:
0

Framtiden hägrar!

Vad gör jag just nu? Jo, jag försöker återbringa livet!

Hänt massor som jag inte berättat och reser mig just nu. Gör det på en mängd sätt och försöker just nu ta hand om mig, bygga upp mig själv igen på olika sätt. Försöker även komma i kapp med saker, strukturera upp, förbereda, friggöra tid genom smarta upplägg med mera! Planering och genomförande är A och O. För detta krävs dicipin och en kopiös vilja! Just nu optimerar jag även min hälsa – såväl mentalt, känslomässigt som fyiskt!  Jag vet att det är möjligt att uppnå himlen efter helvetet. Nu hägrar livet och jag vill ha de underbaraste åren som jag någonsin har haft!! Tänker aldrig mer kräla där nere som jag tvingats att göra! Du kan vara en del av det!! Söker även en mentor – hör gärna av dig om du känner att du skulle vara rätt person för mig! ❤❤❤

Please follow and like us:
0

Just nu och framtiden.

Jag har gått igenom en massa elände. Nu har jag två val. Kämpa och lysa som aldrig förr eller skita i det.

Jag har därför gjort ett val:

Jag vill lysa. ❤

I fredags så mailade jag in till domstolen och gjorde en noll-förlikning. Det vill säga: jag skrev på att jag inte får en enda krona i ersättning för det som jag har gått igenom med vårdskador och det som jag har utsatts för.

Jag och min familj hade inget val. Vi hade avlidit om detta fortsatt och tillika de hot vi kände om att få gå från hus och hem om rättegången gått galet. En situation vi aldrig skulle ha behövt befinna oss i. Just nu är det bara att svälja det som vi har utsatts för.

I princip hela mitt liv har rämnat under dessa år och jag har sänkts både mentalt och fysiskt. Krasst sagt har 8 av 9 liv gått åt. Det är vedervärdigt det som jag har utsatts för, men jag tror att en dag kommer jag slutligen att få upprättelse.

Ingen aning hur det kommer att gå till men min känsla säger mig att någon kommer att upptäcka hur totalt och brutalt jag misshandlats – och inte bara jag –  utan hela min familj!

Jag tror att någon kommer att gräva i det när det lugnat ned sig. Det är min tro. Den tron hjälper mig. Till slut kommer sanningen att segra. Det är alltför illa det som jag utsatts för att det ska få bero.

Det 9:de livet tänker jag vårda. Jag ska kämpa mer än jag någonsin gjort. Jag ska överleva. Nu finns det bara den hårda vägen att gå. Det gäller min familj och hälsa.

För detta gäller det att lägga upp strategi intalar jag mig. Skapa de gynnammaste förutsättningarna. Ett digert jobb som säkerligen kommer att vara fyllt av bakslag. Klart jag mår jättedåligt av allt. Jag hade inte varit normal annars.

Vad vill jag då? Jo, massor. Jag måste bara ta det i en takt som jag klarar trots att jag skulle vilja kasta mig ut och fullkomligt låta energin spruta. Tyvärr så har energin än så länge inte den uthålligheten som behövs. Den måste byggas upp igen först.

Sedan ca 3-4 veckor har jag på olika sätt tagit tag i mitt liv. Jag fick mer kraft efter njurstensoperationen.  För 4 veckor sedan lade jag om kosten för att få i mig mer hälsosam mat. Dels för att få i mig mer vitaminer, mineraler och näring – dels för att gå ned i vikt. Jag äter rejäla portioner mat och den består mestadels av grönsaker och protein. Jag ska berätta mer om den sen. Men i dagsläget har jag på denna tid gått ned ca 8 kg. Känns underbart och koppen har fyllts med vitaminer och blodsockret är bättre.

Jag måste även förbättra min fysik i kombination med viktnedgången.

För ca 3 veckor sedan var jag upp till Sundsvall på en utredning av min medicinska status. Det kändes bra och vi delade uppfattningen. Som tillägg skrev de att en upprättelse skulle ge en bättre prognos både fysiskt och mentalt gällande min framtida hälsa. Sättet jag behandlats på är alltså missgynnande för min hälsa.

Sedan i fredags så är jag sjukskriven 50% och börjar köra igång genom arbetsförmedlingen igen på 50%. Det är meningen att jag på sikt ska återgå till mitt företagande så kommer tillsammans med dom att förbereda inför det. Ska ha ett möte med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Det känns som att jag får bara stöd från dom.

Jag har också funderat en massa mer här i sommar och har lite tankar och idéer som jag delvis för en dialog med männskor om. Men det är positiva saker som har med företagande och likande att göra. Jag väntar bara tills jag får utlopp för min drivkraft och kreativitet!! Vill att energin ska sprudla och samarbeten flöda! ❤

Nu vill jag att livet börjar igen!! Med allas hjälp kan jag och min familj komma vidare!! Det är min tro och övertygelse!! ❤

Ska försöka komma igen med positiv anda. Ju fler jag möter som stöttar, tror på mig, vill samarbeta eller ta mig under sina vingar ju bättre kommer jag att lyckas. Jag känner att jag är värd det efter alla dessa år. ❤

Det är min envishet,  livsvilja och min kärlek till vår dotter som gör det möjligt att kunna ta mig vidare. 😘😘

Kram till er så länge!
Tack för alla fina människor som finns!!
❤ 😘😘

Please follow and like us:
0

Tomt.

Känner bara tomhet. Vad tog mitt liv och alla visioner vägen?

Jag vet inte. Känns ofattbart tungt. Kan inte låta bli att bara gråta.

Ska skicka in till tingsrätten och återkalla min stämning gentemot LÖF, förutsatt att de håller sin del och bär sina egna kostnader.

Jag är så ledsen, ännu ledsnare än tidigare känns det som. Ledsen så långt in i själen, djupt som attan. Kan inte rå för det. Har ingen aning om livet överhuvudtaget. Ingenting.

Man kan inte bli mer lämnad i en situation och kris som jag har blivit. Jag andas än så länge men hela mitt liv har tagits ifrån mig. Hela mitt inre och min glöd.

Ingen kommer någonsin att fatta vad som gjorts mot mig. Jag trodde jag var en människa, nu vet jag att jag inte är det. Jag har dödats totalt. Jag tänker inte kämpa mer.

Kram ❤

Please follow and like us:
0

Första inlägget efter ett litet uppehåll.

Min kropp känns mycket starkare efter operationen även om jag är rätt slut ändå. Jag fortsätter därför på den banan att återta min kropp och hälsa på olika sätt. En mödosam reparationsfas pågår därför just nu. Det finns ingen spikrak väg utan det kommer att krävas massor av mig. Även många bakslag och tårarna flödar i stora rännilar emellanåt. Men det finns en gräns och passeras den kan det i stället gå ändå mer utför så jag måste kämpa. Jag behöver massor av stöd och tid. Både jag och min familj har en mödosam tid framför oss. Snälla stöd oss, vi behöver hjälp. ❤

Egentligen känner jag mig oerhört deprimerad inombords. Kanske mer än förut. Jag vet inte ens om jag kommer att orka med mitt företagande längre. Just nu känner jag mig osäker på allt. Idag är det en sån dag där jag bara gråter och är fruktansvärt ledsen.

Just nu i mitt vaccum, har jag försökt att förtränga min (vår, min och min familjs) mer än horribla situation. Jag fattar inte själv hur jag (och min familj) har orkat detta. Det är så inhumant att inte ens mina tankar orkar beröra allt som varit. Förtränga är enda sättet att överleva. Hållit allt på halster ett tag men till slut så kommer allt ikapp.

Handlar allt om vinst? Nej, livet handlar om förmågan att utveckla och utvecklas.

Något jag också anser att jag gjort under alla dessa år. Det går att se det tragiska i min situation men det går också att se ett mervärde i vad situationen har lett till.

Mervärdet ligger i min utveckling. Min vision om att utvecklas vidare gör att jag finner det rätt förkastligt att driva processen visare. Varför driva tragik vidare?

Efter min operation så har jag funderat mycket. Fortfarande idag vet jag inte om jag ska lägga ned min rättsliga process eller inte. Den frågan hänger som ett löst vaccum – och jag tror fortfarande på att lösa problem människor emellan i en dialog. Jag tycker generellt att det spelar ingen roll i vad som är rätt och fel i min situation – det handlar bara om vad vi kan uppnå för nöjdhet för samtliga parter.

Om jag tänker mig försäkringsbolaget – jag förstår absolut ideologin och dess funktion. Däremot så tror jag att även företag ibland måste göra avsteg och att det finns måste finnas människor med förstånd även där.

Jag vill lösa en problematik som egentligen inte borde vara en problematik. Både jag och försäkringsbolaget har lärt oss saker och utvecklats under dessa år. Varför inte bara enkelt ta varann i hand och gå vidare?

Hur svårt kan det vara? De sköter sitt och jag mitt och vi får en ”end of The story” med gott slut på mängder av sätt.

Det vore respektfullt för alla parter! Tänk lite större LÖF. Vad vill ni egentligen uppnå? Jag tror inte att ni blir lyckligare av att eventuellt ha kunnat krossat mig – om ni ens skulle lyckas – men ni skulle däremot visa er vuxenhet och förmåga att kompromissa – vilket skulle inge mycket större respekt hos människor rent generellt. Önskar att LÖF kunde göra ett seriöst förhållningssätt att begrunda så vi får ett avslut där vi båda känns som vinnare. Jag har aldrig förlorat hoppet om drömmar där samtliga parter kan känna acceptans.

Så min fråga är, kan vi vara redo för det nu LÖF? Kan vi mötas i en vettig dialog? Kan vi inte bara skita i allt som varit och gå vidare???

Kan några hjälpa oss? Skulle vara så djupt tacksam. Det är helt enkelt så himla onödigt allt detta. Kan vi inte bara få några bra år och bara få vara en vanlig familj??? Är vi verkligen inte värd det??? Det måste vända nu!!

Kram ❤

Please follow and like us:
0

Trött, slut och ledsen.

Håller på att skriva på ett inlägg men har inte riktig ork. Kommer på sikt. Det handlar om det som hände på sjukhuset. Har varit så jobbigt länge och även så fruktansvärt påfrestande inför operationen, där jag inte ens har vetat om jag skulle överleva. Det inte många förstår är att jag redan befinner mig i ett tillstånd där jag är deppig och sänkt av min situation. Ledsen att jag inte kan ta allt med en klackspark.

Vet inte hur många som förstår vad jag hela tiden ställts inför. De på sjukhuset förstod definitivt inte.

Jag vet inte vad jag skulle ha varit gjord av, om inget av det jag går igenom inte skulle ha påverkat mig. För mig känns alltihopa så totalt omänskligt.

Jag kan inte rå för att jag har känslor. Jag är bara den jag är. Jag vill kunna älska med och för det behövs känslor. 😢😢😢

Kram

Please follow and like us:
0